Nr 92 (1999:4)

Arbetarhistoria nr 092

Tema

Framstegsoptimism

Ledare

När detta nummer utkommer har väl de flesta tröttnat på millennieskiftet och alla mer eller mindre vederhäftiga framtidsprognoser. En bra gissning är att de flesta spådomarna kommer att slå fel. Inga profetior alltså - “särskilt inte om framtiden!” Inte minst historiker är ovilliga att prognosticera, att förlänga utvecklingslinjer från det förflutna in i det okända. Osäkerheten är tillräckligt stor när det gäller att klarlägga orsakssamband i det förgångna.

Här gav ett Erlanderseminarium på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek intressanta uppslag.* Erlanderseminarierna handlar om svensk samhällsutveckling främst under Tage Erlanders tid som statsminister. Denna tids tidigare period präglas av ett stort intresse för naturvetenskap och teknik, inte minst hos Erlander, och av en optimistisk tro på att genom naturvetenskapliga och tekniska förändringar kunna omvandla samhället i socialistisk riktning.

Några av föredragen vid seminariet “Sverige och den tekniska utvecklingen under Tage Erlanders tid” publiceras i detta nummer. Den samhällsvetenskapliga, historiska och i synnerhet den teknikhistoriska forskning som handlar om 1940- till 1960-talen har lyft fram för framtiden grundläggande beslut som fattades på dessa områden. Men i vissa fall bekräftas inte den då rådande framtidsoptimismen. Beslutens innebörd var ofta en annan än många trodde, komplikationer inställde sig, utvecklingslinjer bröts, nya värderingar gjorde sig gällande. Det är lärorikt att fördjupa sig i planeringens och förutsägelsernas begränsning.

Industri- och teknikhistoria är på modet. När det gamla industrisamhället och dess arbete, arbetsplatser och inte minst fackliga kultur hotas, riktas både kulturbevararnas och forskarnas ljus på det som riskerar att försvinna. Delegationen för det industriella samhällets kulturarv har nyss börjat sitt arbete. Riksantikvarieämbetet har delvis växlat in på nya spår. Tekniska, arbets- och industrimuseer och -utställningar växer fram överallt.

Början till ett nytt årtusende ger anledning att blicka bakåt, för arbetarrörelsen främst på de gångna hundra åren som “arbetarrörelsens 1900-tal”. Konstaterandet att detta århundrade är det första där arbetarrörelsen spelat en central roll på många samhällsområden, åtminstone i s k första och andra världen, bör vara okontroversiellt. Samtidigt kan noteras att arbetarrörelsens historiska roll (en roll som den givetvis spelar vid sidan av, tillsammans med och i motstånd mot andra samhällskrafter) ifrågasätts.

En stor väggalmanacka för år 2000, som på 26 blad innehåller en löpande historisk text om detta “arbetarrörelsens 1900-tal”, flera hundra illustrationer och noteringar om “bemärkelsedagar” skall hjälpa till att på ett enkelt och direkt sätt sprida kunskap om en svensk utveckling under mer än hundra år.

Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har satsat stort, med stöd av många organisationer, tidningar och enskilda, för att ge en fyllig bild, ja andra bilder i bokstavlig mening.

Under ett år bläddras i halvmånadspass fram konflikter, framsteg och nederlag, organisatorisk tillväxt, förändring och växlande samarbetsformer, optimism och osäkerhet om nya vägar. Hjältar och vanligt rörelsefolk passerar, några av arbetarförfattarnas verk, konstnärers dramatiseringar och torra tabeller breddar bilden. Det är en mycket rik historia som rullar förbi. Att ta del av den kan öppna för en kritisk blick och uppmuntra till att se sig om: nyttigt även för framtiden.

* Seminariet arrangerades i samarbete med Avdelningen för teknik- och vetenskapsutveckling vid Kungliga Tekniska Högskolan och Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

Innehåll

Ledare 1

För 80 år sedan - Sveriges första arbetstidslag 2

Fabriken som metafor och ideal / Gunnar Sillén 3

Framstegsoptimism på 1950-talet

Ny teknik som politisk ideologi? / Pär Blomkvist 13

Tekniken - politikens frälsare? Om matematik-maskiner, automatik och ingenjörer vid mitten av 50-talet / Anders Carlsson 23

“Det rörde sig väl om ofarliga ting” Svensk neutralitetspolitik och synen på teknik / Hans Weinberger 31

Dags att packa ihop industrisamhället? / Karin Englund 37

Gruvarbetarna och Grängesberg / Kjersti Bosdotter 39

Pannhus 11. En utställning om industrisamhällets kulturarv / Margareta Ståhl 42

Recensioner

Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter red.: Christina Florin, Lena Sommestad, Ulla Wikander / Karin Englund 44

Marion Leffler: Böcker, bildning, makt / Mats Myrstener 46

Nya böcker / Hans Larsson, Mats Myrstener 61

Sista sidan

Manliga industriarbetsplatser - kvinnliga arbetare. Ett forskningsprogram om kvinnliga arbetares entré på manliga industriarbetsplatser