Arbetarhistoria

Ledare

I april 1999 arrangerade Forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Arbetets Museum (Norrköping) ett seminarium för forskare och fackligt aktiva: Fackföreningsrörelsens historia, skriven av vem, för vem och hur?.* Seminariet knöt an till en sedan länge pågående diskussion som förs både inom fackliga organisationer och forskarkretsar, men för litet mellan de båda grupperna.

Många fackförbund har under senare år fyllt jämna, ofta 100 år. Bl a i samband med dessa jubileer har nya förbundshistoriker eller andra böcker utkommit eller är under arbete. Och den akademiska forskningen har under de gångna decennierna resulterat i en rad vetenskapliga undersökningar om eller i anknytning till fackföreningsrörelsens historia. Arbetena är skrivna på mycket olika sätt. Några är mer eller mindre traditionella historiker, andra beskriver samhällsutvecklingen, arbetslivet, näringen eller också organisationernas samhällsroll mer än själva organisationsutvecklingen. I diskussionen har ofta forskarnas kunskapsintresse och problemorienterade ‘fronttänkande’ ställts mot medlemmarnas, kollektivets och organisationens önskan och rätt att ta del av sin egen historia.

Det finns inga enkla lösningar på de svåra frågor som har ställts i detta sammanhang. Det är inte heller önskvärt att diskussionen leder till ett överslätande harmonitänkande. Divergenser får inte döljas när det gäller uppdragsgivarnas syften och kunskapsintresse liksom forskarnas. Publiceringen av seminariets föredrag kan förhoppningsvis bidra till en fortsatt öppen debatt, bl a om de konkreta villkor som uppdragsgivarna erbjuder, t ex tidsramar och finansiella resurser, och om forskarnas beredskap till samråd och lyhördhet för den tilltänkta läsekretsen.

Ett centralt spörsmål fanns inte uttryckligen nämnt i inbjudan men hade sin plats i programmet: Facklig historieskrivning … - Om vad och vem? Kvinnornas långa kamp för likvärdigt, demokratiskt, inflytande pågår än - även inom fackföreningsrörelsen, sade Inger Humlesjö i sitt anförande, vilket historieskrivningen har börjat lyfta fram. Det är hög tid att fackföreningsrörelsen på allvar tar i itu med sina manliga och sega strukturer, påpekade hon.

Riksdagens talman Birgitta Dahl yttrade i sitt öppningstal vid De svenska historiedagarna den 9 oktober 1998 i Stockholm: Historisk forskning och historieskrivning präglas liksom arbetet för demokratin av mödosamt detaljarbete och tålmodig byggnadsverksamhet. De omfattar en stor grupp människor vilka debatterar varandras insikter och resultat. Det är således naturligt att se en relation mellan den historia som ägs av hela folket, och demokratin. - Historisk forskning om fackföreningsrörelsen och seminariet om facklig historieskrivning handlar om just detta.

Innehåll

Ledare 1

För 30 år sedan - Gruvstrejken 1969 2

Forskningen och facket

En alltmer jämlik dialog - forskare skriver om facket / Örjan Nyström 3

Fackförbunden skriver historia - en historiker läser historiker / Jonny Hjelm 13

Manliga och sega strukturer. Fackföreningsrörelsens dolda historia / Inger Humlesjö 21

Från journalistik till vetenskap - fackföreningsrörelsens historieskrivning i Norge / Jorunn Bjørgum 31

Den stålhårde hjälten, vår vän och kamrat. Vallonbilden i Metallarbetaren 1920-1930 / Anders Florén och Maths Isacson 41

Histadrut - en koloss under förändring / Markku Björkman 53

Recensioner

Lars Furuland: Arbetarförfattarna och syndikalismen / Karin Englund 59

Erik Peurell: En författares väg. Jan Fridegård i det litterära fältet / Mats Myrstener 60

Karin Nordberg: Folkhemmets röst. Radion som folkbildare 1925-1950 / Mats Myrstener 61

Nya böcker / Mats Myrstener 61

Sista sidan

Nya öppettider ARAB - Rudolf Meidner-priset 2000 - Resan till Brunnsvik 1936