Arbetarhistoria

Instiftades av styrelsen för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i december 2010 för att i samband med hennes pensionering tacka Kjersti Bosdotter, kulturombudsman vid IF Metall, för det mångåriga engagemanget för institutionen. Prissumman är på 5 000 kr och Kjersti Bosdotter ingår själv i priskommittén.

2020: Christoffer Holm

Artikel: “In memoriam Koverhar: Rummets betydelse i nostalgin efter nedläggningen av stålverket i Hangö” i Arbetarhistoria 2020:3-4 (175-176)

Motivering:
Stålmajestätet” Koverhar strax utanför Hangö på Finlands sydligaste spets fick sitt minnesmärke 2016, redan innan den slutliga sprängningen och rivningen av den arbetsplats som i 50 år dominerat orten. Christoffer Holm, historiker vid Åbo Akademi, tar i artikeln ”In memoriam Koverhar”, fram den viktiga men oftast bortglömda och undangömda frågan om hur vi kan minnas arbetsplatser och arbetare som borde vara en del av vårt kollektiva minne av industrisamhället. Järn- och stålverket Koverhar skapade välstånd, ofta till priset av arbetarnas hälsa i en farlig arbetsmiljö. Vem ska berätta och ge en fullödig skildring av denna historia? Med sitt arbete om Koverhar och de människor som arbetat där bidrar Christoffer Holm till att hålla kunskapen om industrisamhället vid liv och debatten om vilka som får möjlighet att berätta vad som hänt. För detta tilldelas Christoffer Holm 2020 års Kjersti Bosdotterpris i Arbetarhistoria.

Tidigare pristagare

2019: Jenny Jansson

Artikel: “Vad studerade arbetare i Sverige och Storbritannien?” i Arbetarhistoria 2019:4 (172)

Motivering:

Arbetarbildning, folkbildning, objektivitet, ideologisk och organisatorisk skolning – det är begrepp som är viktiga och flitigt förekommande för den som sysslar med 1900-talets bildningsarbete. Statsvetaren i Uppsala Jenny Jansson gör i artikeln ”Vad studerade arbetare i Sverige och Storbritannien” en jämförelse mellan såväl form som innehåll i de båda ländernas bildningstradition under 1920- och 30-talen. Hon visar på skillnaden mellan den akademiskt påverkade studieverksamheten i Storbritannien och den svenska traditionen som hade stora inslag av organisatoriska och andra kunskaper som behövdes för att kunna medverka i folkhemsbyggandet.

Diskussionen om utbildning och bildning är lika angelägen i vår tid. Jenny Jansson har lagt en viktig grund till insikten om den tidiga arbetarrörelsens ambitioner på detta område – för detta tilldelas hon 2019 års Kjersti Bosdotter-pris i Arbetarhistoria.

2018: Nina Trige Andersen

Artikel: “HRF København og de filippinske stuepiger: Fra ‘uvilje mod udlændinge’ til pionerer i migrantorganisering” i Arbetarhistoria 2018:3-4 (167-168)

Motivering:

För femtio år sedan började kvinnor från Filippinerna på allvar söka sig till Danmark för att arbeta främst inom hotell- och restaurangbranschen. De mötte stora svårigheter – språket var en stötesten men framförallt synen på dem som ”konkurrenter” på arbetsmarknaden som pressade ner lönerna i en bransch där villkoren redan var hårda.

Nina Trige Andersen har i sin artikel ”HRF København og de filippinska stuepiger: Fra ´uvilje mod udlændinge´ til pionerer i migrantorganisering” skildrat de filippinska arbetarnas envisa kamp för att bli accepterade som arbetskamrater och en del av det fackliga kamratskapet. Berättelsen om kvinnorna som utvecklades till stridbara fackliga förkämpar görs från såväl ett individperspektiv som från organisationsnivå och bygger i stor utsträckning på erfarenheter från det nätverk kvinnorna bildade. Nina Trige Andersen visar i sin artikel hur facklig solidaritet i realiteten är gränslös – för detta tilldelas hon 2018 års Kjersti Bosdotterpris för bästa artikel i Arbetarhistoria.

2017: Johnny Wijk

Artikel: ”Arbetarrörelsens kritik mot tävlingsidrotten – ideologi, politik och klass runt idrottandet” i Arbetarhistoria 2017:1-2 (161-162)

Motivering:

Arbetarrörelsens syn på idrotten som hälsobringande gymnastik, stärkande kroppsövningar och kollektiv gemenskap befann sig långt ifrån 1930-talets borgerliga förhärligande av en idrott som hyllade nationalism, konkurrens och tävlingshets.

Historikern Johnny Wijk lyfter i sin artikel fram ”den kamp om ungdomen och den kulturella ungdomsfostran” som rörde idrotten och idrottsrörelsen de första decennierna av 1900-talet.  Arbetarrörelsen uppfattade idrottsrörelsen som ett hot mot folkbildningen, de politiska partierna, kyrkans och fackföreningarnas verksamhet och var kritisk mot den ökande kommersialismen.

I sin intressanta artikel drar Wijk paralleller till dagens situation för tävlingsidrotten och ser starka samband.

2016: Hannes Rolf

Artikel: “Från kamp- till intresseorganisation. Centralisering och homogenisering inom Hyresgästernas Riksförbund fram till 1942″ i Arbetarhistoria 2016:2 nr 158

Motivering:

”Den svenska Hyresgästföreningen är unik i sitt slag och har ingen internationell motsvarighet vad gäller anslutningsgrad, marknadsinflytande och politisk makt”. Så inleder Hannes Rolf sin artikel om en rörelse som många gånger har kommit i skymundan i folkhemsbygget.

Bostadsfrågan kommer alltid att vara fundamental för alla människor. I vår tid av bostadsbrist, utförsäljningar och privatiseringar är det än mer angeläget att ta del av hur det gick till när hyresgästerna började organisera sig. 2015 kunde den äldsta organisationen – Nynäshamns hyresgästförening – fira sitt hundraårsjubileum och flera följde. Hyresstrejker, blockader, bojkotter och massuppsägningar av hyreskontrakt var stridsmedel i det tidiga organisationsarbetet.

Så småningom blev rörelsen en erkänd partsorganisation på hyresmarknaden och dagens kamp på bostadsmarknaden ser delvis annorlunda ut. Ord som en gång brukade skrivas på äldre folkrörelsefanor gäller fortfarande: Organisation är makt.

2015: Henrik Saxenius

Artikel: “Den svenska arbetarrörelsen och »svartingarnas» hemkomst. Förföljelser och trakasserier mot Finlandsfrivilliga 1918–1939″ i Arbetarhistoria 2015:3 nr 155
Motivering:

Det finska inbördeskriget 1918 är ett mörkt kapitel i Nordens historia. Kriget påverkade de finska medborgarnas förhållande till varandra i generationer. Under kriget deltog även svenskar på de vitas sida och ett antal av dessa hade arbetarbakgrund. Ett deltagande i militära strider på den vita sidan fick till följd exkludering ur den svenska arbetarrörelsens gemenskap.

Henrik Saxenius uppmärksammar de mänskliga följder som den svenska arbetarrörelsens ställningstagande till de finlandsfrivilliga fick på ett förtjänstfullt sätt i sin artikel ”Den svenska arbetarrörelsen och ”svartingarnas” hemkomst. Förföljelser och trakasserier mot Finlandsfrivilliga 1918-1939”.

Artikeln belyser även hur de ”frivilliga” uteslöts från sina fackförbund utsattes för trakasserier av sina arbetskamrater. Den 1 juli 1939 publicerade SAP och LO en gemensam deklaration att diskrimineringen måste upphöra och det förflutna glömmas.

2014: Tobias Karlsson

Artikel: “Kvinnorna i kampen för föreningsrätten 1896 års kraftmätning i tobaksindustrin“, i Arbetarhistoria 2014:3 nr 151.

Motivering:

Arbetarkvinnornas roll i det pionjära fackliga organisationsarbetet har uppmärksammats i alltför liten omfattning. Med löner som ofta utgjorde endast hälften av männens svältlöner var kvinnornas möjlighet att ansluta sig till en fackförening begränsad.

Ekonomhistorikern Tobias Karlsson skildrar på ett förtjänstfullt sätt tobaksarbetarnas kamp i slutet av 1800-talet för drägligare löner och rätten att organisera sig fackligt.

I artikeln lyfter han fram hur valet av konfliktstrategi gentemot en stark arbetsgivarpart resulterar i att kvinnorna i stor omfattning ansluter sig till Tobaksarbetareförbundet något som i sin tur leder till att likalönsprincipen tidigt förs in i organisationens stadgar.

Tobias Karlsson är verksam vid Ekonomisk-historiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

2013: Annette Thörnquist

Artikel: “Falskt egenföretagande - ett fenomen i arbetsmarknadens gråzon”, i Arbetarhistoria nr 147–148.

Motivering:

Arbetsmarknadens globalisering har för kapitalet medfört en rad ökade möjligheter att kringgå kollektivavtal och arbetsrätt. Arbetstagarna drabbas av lägre löner och otrygghet. Historikern Annette Thörnquist visar i sin artikel att det så kallade falska egenföretagandet – när anställda tvingas att använda F-skattsedel – inte är något fenomen som enbart hör vår tid till utan en gammal exploateringsform som främst kommer till användning i kristider när arbetsköparnas marknad råder. Annette Thörnquist klargör hur systemet leder till underbudskonkurrens mellan arbetstagare såväl inom landet som mellan länderna.

Annette Thörnquist är verksam vid Eberhard-Karls-Universität, Tübingen, Forschungsinstitut für Arbeit, Technik und Kultur.

2012: Frank Meyer

Artikel: “Multinasjonale konserner, mennesker og miljø i den globale aluminiumindustrien. Porto Trombetás (Brasil) og Årdal (Norge)”, i Arbetarhistoria nr 143-144

Motivering:

Genom att följa brytningen av bauxit i Porto Tombetás i den brasilianska regnskogen till aluminiumsmältverket i Årdal på norska västkusten fångar historikern Frank Meyer i ett koncentrat hur den globalt opererande kapitalismen fungerar. Meyer visar hur den multinationella aluminiumindustrin skaffade sig dominans i Brasilien under diktaturtiden liksom i Norge under den tyska ockupationen. Arbetarna fick betala med hälsovådlig arbetsmiljö och lokalbefolkningen med starka föroreningar i den yttre miljön. Arbetslösheten slår till när produktionen flyttas till områden med än mer gynnsamma betingelser för företagen. Frank Meyer diskuterar på ett klargörande sätt i sin artikel följderna för arbetarna i den komplicerade situation som uppstår i globaliseringens spår.

Frank Meyer är historiker och chef för Arbeiderbevegelsens Arkiv og Bibliotek i Oslo.

2011: Göran Salmonsson

Artikel: “Har kunskap om historien någon betydelse i det fackliga arbetet?”, i Arbetarhistoria nr 138-139

Motivering:

I sin essä reflekterar ekonomhistorikern Göran Salmonsson över hur det fackliga arbetet ska kunna utvecklas utan att det sker på någon annans premisser eller utifrån andras problemlösningar. Han tar upp hur olika frågor, som a-kassa, löner och arbetsmiljö, som har fått en glidande betydelse och har omformulerats utan att vi riktigt förstått vad som ägt rum. Salomonsson formulerar problem som är aktuella, levande och framtidsinriktade och framhåller betydelsen av att den fackliga rörelsen har kunskap om sin egen historia för att kunna gå vidare in i framtiden.

Om pristagaren:
Göran Salomonsson är ekonomhistoriker och verksam vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala Universitet.

2010: Peter Winn

Artikel: “Flyktingar och emigranter. Chiles historia och chilenarna i Sverige”, i Arbetarhistoria nr 134-135.

Motivering:

Peter Winn har skrivit en personligt utformad artikel med analytisk skärpa. På ett klargörande, spännande och gripande sätt väver han samman Chiles dramatiska historia med sina egna minnen. Med början vid tiden för kuppen berättar han en historia om Chiles förändring, fram till idag. Resultatet har blivit en välskriven, engagerande och dramatisk historisk berättelse om hur Chiles och Sveriges historia flätats in i varandra.

Om pristagaren:
Peter Winn är professor i historia vid Tufts University. Hans specialområde är latinamerikansk arbetarhistoria.