Nr 169 (2019:1)

Tema

Antikommunistiska upplopp i Danmark och Sverige under Ungernkrisen 1956

Innehåll

03 LEDARE

UNGERN 1956

04 MARTIN ERICSSON: Ut med ryssarna! Antikommunistiska upplopp i Danmark och Sverige under Ungernkrisen 1956

ARBETARRÖRELSEN OCH UNGERNKRISEN

11 Socialdemokraternas broschyr om Ungern 1956

15 LARS GOGMAN: Ett omdiskuterat tal

16 Ny Dag 1956-11-13

18 Arbetarens bilder från Ungern 1956



CH Hermansson, tal 1956-11-11 (11 sidor, pdf)

22 BERTEL NYGAARD: Wilhelm Weitling mellem medernisme og romantik

30 ARNE HÖGSTRÖM: “Det kommer ut nog skräp mig förutan”. Maria Sandels brev, 1923-1927

42 HANS LARSSON:”Bilar, bomber och bio håller det hela samman”. Någon om kapitalism, teori och Frankfurtskolan

NY FORSKNING

47 Från inkomstojämlikhet till jämställdhet i dagens fackliga organisationer

56 Bibliotekets nyförvärv år 2018

67 BILDKÄLLOR i detta nummer

67 MEDVERKANDE i detta nummer

LEDARE
Bli en i samlingen – för en jämställd historieskrivning

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har samlat in, bevarat och tillgängliggjort skrifter och så småningom även arkiv från arbetarrörelsen sedan 1902. Det är en mäktig historia om en rörelse som redan som ung var medveten om vikten av kunskap om vad som sker i världen och av att bevara sin historia. Bland personarkiven dominerar männen, vilket speglar den historiska könsmaktsordningen inom arbetarrörelsen. Det har helt enkelt varit många fler män på de ledande positionerna inom rörelsen.

Det finns också en påtaglig skillnad, som verkar vara specifik för den svenska arbetarrörelsen, i det att partiföreträdare i mycket större utsträckning än fackliga ledare skriver sina memoarer. Vad detta beror på kan jag bara spekulera i, men förhoppningsvis kommer någon forskare att reda ut detta i framtiden, för så är det inte i andra delar av världen.

Som ett resultat av detta vet vi mycket mindre om det dagliga arbete och vardagen för de fackligt förtroendevalda - och än mindre om de anställda i de fackliga organisationerna - än vad vi vet om de fackligt politiska frågorna. Oc detta trots att fackföreningsrörelsen har varit en viktig aktör i utformningen av den svenska arbetsmarknaden och välfärdsstaten, och att den genom sin vardagliga verksamhet har utbildat stora delar av medlemskåren och på det viset bidragit till att utveckla demokratin i Sverige.

Även om det finns ett fåtal studier om fackförbund med en hög andel kvinnliga medlemmar och kvinnors situation inom LO vet vi fortfarande väldigt lite om de kvinnor som har varit fackligt aktiva. Viss information kan vi hitta i organisationernas arkiv, men personarkiv i de fall de finns utgör inte många hyllmeter i ARAB:s magasin.

Vill vi veta mer om LO:s “kvinnohövding” Sigrid Ekendahl är det nästan lättare att hitta information i Fria Fackföreningsinternationalens arkiv hos Institutet för socialhistoria i Amsterdam, eller i Esther Petersons arkiv i USA, än i Sverige.

Arkiv är i mångt och mycket en avspegling av den rådande maktordningen i samhället. Än i dagkännetecknas våra samlingar av de val som arkivlämnare men också arkivarier gör. Nu gör vi på ARAB en satsning på att samla in material från kvinnor som har varit aktiva inom arbetarrörelsens alla delar för att möjliggöra en mera jämställd historieskrivning.

SILKE NEUNSINGER