Nr 170-171 (2019:2-3)

Arbetarhistoria nr 170-171

Tema

Rösträttsbegränsningar i den svenska demokratin

Innehåll

03 LEDARE SILKE NEUNSINGER: Alla dessa jubileer

TEMA: Rösträttsbegränsningar i den svenska demokratin

05 MARTIN ERICSSON & FIA SUNDEVALL: Rösträttsbegränsningar i den svenska demokratin - en introduktion till temat

08 MATTIAS LINDGREN: Hur många har saknat rösträtt i den svenska demokratin?

15 JONATHAN JOSEFSSON & BENGT SANDIN: Ungas röst som hot eller möjlighet? Rösträtts- och valbarhetsålder i Sverige under 1900-talet

22 MARTIN ERICSSON: För integrationens skull? Frågan om rösträtt för invandrare utan svenskt medborgarskap under efterkrigstiden

30 ANDERS AHLBÄCK & FIA SUNDEVALL: Värnpliktsstrecket - en självklarhet som vändes till sin motsats?

36 ANNIKA BERG: Att straffas ut från vallokalen - om straffpåföljd som rösträttshinder

40 FIA SUNDEVALL: Pengar och medborgarrätt: om rösträttens ekonomiska och diskvalifikationsgrunder

49 ANNIKA BERG:De ovuxna vuxna: Om omyndighetförklaring som rösträttshinder

55 JULIA NORDBLAD: Förtidsröstningen väcker demokratins grundfrågor

60 EMMA SEVERINSSON:Valaffischer i spåren av den kvinnliga rösträtten

70 KARIN KVIST GEVERTS: Demokrati100 uppmärksammar den allmänna och lika rösträtten

73 LARS GOGMAN: Material om rösträttsfrågan i ARAB:s samlingar, Noter: Material om rösträttsfrågan i ARAB:s samlingar (pdf)

90 MEDVERKANDE i Arbetarhistoria 2019:2-3

91 BILDKÄLLOR i Arbetarhistoria 2019:2-3

92 MARGARETA STÅHL: En fana i kampen för rösträtt

LEDARE
Alla dessa jubileer

Förra året inleddes Sveriges demokratijubileum för att uppmärksamma att den största delen av den kvinnliga befolkningen fick rösträtt och blev valbar. Resultatet av valbarhetsreformen var till en början klent, endast fem kvinnor tog plats i riksdagen 1922. Ändå kom den svenska riksdagen så småningom att bli ett av de mest jämställda parlamenten i världen.

När riksdagen firade detta demokratijubileum i den gamla andrakammarsalen med antologi, tal och finfin middag i december 2018, beslöt riksdagens ledamöter i salen bredvid att lägga ned jämställdhetsmyndigheten. När jag veckan innan Europavalet reste genom Danmark fick jag höra att en av de danska kandidaterna till Europaparlamentet använder en porrsajt som kampanjplattform och rekommenderar väljarna att rösta på honom efter avklarad runkning. Nyheten har spridit sig ända till amerikansk tv. Det är inte det enda fallet som får en att fundera på synen på demokrati och politiker. Vad gör denna syn med demokratin? Politik som quick fix? Politiker som komiker? Funkar det inte går det att rösta emot – som att byta film på Netflix. Och visst, att uttrycka sitt missnöje är en viktig del av demokratin. Att demokrati och politiska beslut tar tid är inget nytt.

De 15 000 hyllmeter arkivmaterial från arbetarrörelsens verksamhet som har ackumulerats sedan 1902 och förvaras på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är en bra illustration av detta. Såväl organisations- som personarkiven vittnar om det, liksom arkiven på andra arkivinstitutioner.

Arbetarrörelsens historia, såväl nationellt som internationellt, bjuder också ständigt på jubileer. En del av dessa är inget att fira utan något att sörja, såsom exempelvis skotten i Ådalen. Klaus Misgeld, Arbetarhistorias tidigare redaktör, skrev 2006 i en ledare att många historiska händelser har en stark symbolisk laddning och intar en speciell plats i vårt historiemedvetande, även om innehållet och betydelsen för den historiska utvecklingen kan ifrågasättas. Detsamma kan sägas om demokratijubileet. Jubileerna och minnesårtalen används och missbrukas utan att den verkliga innebörden av den firade händelsen behöver vara tydlig, eller sätts in i de historiska sammanhangen; det vore värt en studie i sig liksom hur de celebrerade tilldragelserna framställs. Och av den anledningen är det intressant att riksdagen sätter sig själv i centrum för firandet under demokratijubileet.

Men demokrati är så mycket mer än att rösta i parlamentsval och att de folkvalda röstar i riksdagen. Demokrati utövas på många platser och ARAB:s samlingar speglar detta, inte minst när det gäller kampen om arbetsplatsdemokrati.

Under ett panelsamtal på Historikermötet i Växjö i början av maj 2019 presenterades projektet Demokrati 100. På frågan vilken roll projektet kan spela för att svara på angreppen mot demokratin i dag svarade en av de inblandade att detta inte är projektets uppgift. Likväl är det lätt att se att det spelar en viktig roll för vårt minne och därmed för vår samtid. Projektets webbsida www.demokrati100.se, som kan varmt rekommenderas, illustrerar att demokrati inte är något som är gratis, det är en fråga om kamp och om att lämna ifrån sig privilegier för att släppa in andra. Demokratin bryter lika lite igenom som krig bryter ut, det är något som människor gör.

I detta nummer av Arbetarhistoria visar skribenterna på de begränsningar av rösträtten som fanns fram till 1989 och fortsatte att utesluta en del av befolkningen. Demokrati är inget en får, det är något som har behövt försvaras under hela 1900-talet och det ser ut att förbli så under 2000-talet.

SILKE NEUNSINGER