Arbetarhistoria

Innehåll

01 Ledare: Bortrest…

04 Jimmy Engren: Skandinaviska socialister i Minnesota. Arbetarklasskultur och lokalpolitik före första världskriget.

12 Dorothy Sue Cobble: Vänskap bortom Atlanten. Arbetarfeministernas internationella nätverk efter andra världskriget

(English version on Labour Movement Archives and Library’s website.)

21 Emma Strollo: Från pigjobb till hushållsnära tjänster – ett historiskt perspektiv.

29 Klaus Misgeld: Olof Palme, CIA och Polen. Källkritiska funderingar kring en osannolik historia

34 Kaj Björk: Från studentpolitik till Saltsjöbaden. Kaj Björk porträtterar Arnold Sölvén, LO:s förste jurist.

41 Mats Johansson och Tage Alalehto: Kommunism och nazism i lokalsamhället. Lokala aktörer i Båtskärsnäs, Karlsborg och Tärendö under 20- och 30-talen

Kommenterat

47 Hans Larsson: Något om att läsa…

Nyheter från ARAB

49 Joan Sangster: »Labouring Feminism and FeministWorking-class History in Europe and Beyond»– Conference Report.

51 Hans Larsson: Om bibliotekets förvärv.

52 Maria Boman: Accesioner 2008.

53 Arne Högström: Brita Åkerman – herrgårdsfröken som blev folkupplysare.

Recensioner

58 Lars Björlin: Anarkismen i Sverige – Henrik Lång, Drömmen om det ouppnåeliga. Anarkistiska tankelinjer hos Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson- Holmberg och Einar Håkansson.

59 Fredrik Lilja: Barn och ungdomar i arbete – Barndom och arbete, Ingrid Söderlind & Kristina Engwall (red).

61 Lars Björlin: Aleksandra Kollontaj i Norden. – Yngvild Sørbye (red.) Revolusjon, kjærlighet, diplomati. Aleksandra Kollontaj og Norden.

Dokumentet

66 För mer än hundra år sedan: August i Amerika

Ledare

Bortrest

Uppenbarligen har Lukas Moodyson läst antologin Global Woman, utgiven av Barabara Ehrenreich och Arlie Russel
Hochschildt, inför sin senaste film Mammut. Det framgångsrika amerikanska paret, han spelnörd, hon kirurg, har en sjuårig dotter – Jacky – som de inte träffar särskilt ofta, men så har de också den filippinska barnflickan Gloria som har lämnat sina båda pojkar hos sin mor någonstans på Filippinerna. Med pengarna hon tjänar hos den rika familjen
i New York bygger hon ett nytt hus åt familjen på Filippinerna. Något som Ehrenreich och Hochschildt har skrivit om som en slags geografisk klassresa, lite pengar i New York ger en ett annat materiellt liv i den globala södern.

Gloria får inte bara betalt i amerikanska dollar, som förresten inte riktigt räcker till för att bygga färdigt huset, den andra delen av lönen är att hon är älskad av den amerikanska flickan. Hon utför det som kallas för emotionellt arbete. Kort sagt Gloria jobbar dygnet runt, bor hos sin arbetsgivare och har inte träffat sin familj på flera år.

Man skulle kunna säga att livspusslet, som dilemmat arbete–familj kallas idag, varken är löst hos den rika familjen Vidales eller hos den betydligt fattigare Gloria. Och även om paret Vidales kan ge sig hän åt sina karriärer, så är det i slutändan Gloria och hennes filippinska familj som betalar slutnotan för detta, även om amerikanska dollar förbättrar deras livssituation betydligt.

DILEMMAT ARBETE OCH FAMILJ är inget nytt fenomen. I Sverige lagstiftade riksdagen 1939 om ett förbud för arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av graviditet eller giftermål. Bakom detta beslut fanns det en rädsla att det inte föddes tillräckligt många barn om kvinnor inte fick stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta har säkert varit ett viktigt steg mot en förändrad jämställdhet på arbetsmarknaden, särskilt i en internationell kontext där den svenska lagstiftningen var jämförelsevis tidig. Men dilemmat har inte lösts med denna lag. Barnomsorg fanns under mellankrigstiden enbart i enstaka fall och givetvis inte i kommunal regi utan ägd av företagen som behövde billig arbetskraft. Lösningar fanns att köpa för de mera välbesuttna; de hade råd med barnflickor och hembiträden som länge arbetade under oreglerade arbetsförhållanden.

DOROTHY SUE COBBLE  och Emma Strollo diskuterar frågan om hushållsnära tjänster i detta nummer av Arbetarhistoria men från två olika perspektiv. Cobble visar hur den svenska hembiträdeslagen och införandet av hemsystrar i Sverige fick betydelse för den amerikanska socialpolitiken efter andra världskriget.

Cobble har inte bara ett utifrånperspektiv på den svenska utvecklingen utan lyfter också fram ett tydligt fackligt perspektiv i frågan som ofta har glömts bort när hushållsnära tjänster diskuteras i Sverige. Arbetsvillkoren för hushållsanställda är fortfarande idag en viktig fråga i USA, vilket inte minst den växande fackliga rörelsen av hushållsanställda under senare år bekräftar.

Emma Strollo fokuserar i sin artikel på betydelsen av samverkan mellan etnicitet, klass och kön i frågan om hushållsnära tjänster. Hon påpekar att det finns en kontinuitet i synen på invandrade kvinnor som ideala hembiträden från fyrtiotalet fram till idag.

OCH VISST KAN MAN man fråga sig om det nya urbana, jämställda arbetslivet skulle kunna kombineras med ett tillfredsställande familjeliv om det inte fanns invandrad arbetskraft i Sverige. Men även denna fråga innehåller egentligen inget nytt åtminstone om man ser det utifrån ett historiskt perspektiv. I början av 1900-talet utvandrade inte bara många svenska män till USA, något som Jimmy Engren skriver om i sin artikel i detta häfte, utan också många svenska kvinnor, för tyska och svenska hembiträden var på den tiden efterfrågade i USA. Ensamstående kvinnor saknade försörjning i Sverige, samma push-faktor som för filippinska kvinnor idag och USA utgjorde samma pull-faktor som västvärlden idag. Många ensamstående svenskor åkte till Rhode Island vid förra sekelskiftet, där den rika överklassen hade sina villor – ofta byggda av svenska byggmästare. Idag bor många av ättlingarna till dessa hembiträden själv i stora villor, granne med skådespelare och andra kändisar – inte längre som tjänstefolk utan som ägare till villorna. Men hur resan fortsatte för merparten av dessa kvinnor är fortfarande en fråga för forskningen.

OM AUGUST PALM, som bland annat åkte till Rhode Island, men också till Minnesota, även lyckades agitera bland dessa hembiträden är svårt att säga, men dokumentet handlar om Palms resa till USA, en resa som förresten också syftade till att tjäna pengar för det politiska arbetet i Sverige.