Arbetarhistoria

Ledare

Global dialog – eller två decennier av protester

Härom dagen satt jag på tåget på väg till årets Linzkonferens. Konferensen arrangeras sedan 1964 av ITH och utgjorde en viktig mötespunkt för historiker från öst och väst. De senaste åren har konferensen dock snarast utvecklats till ett diskussionsforum för global arbetarhistoria i förhoppningen om att i framtiden också kunna utgöra en mötesplats för deltagare från den globala
Norden och den globala Södern. Temat denna gång var 1968.

Det som lockade mig med Linzkonferensen var det globala perspektivet, i övrigt hade jag packat väskan med fördomar av sämsta sort. Jag förväntade mig ett möte av äldre herrar och kanske några kvinnor som skulle berätta om vad de gjorde 1968 och att det hela snarare skulle likna ett heroiserande vittnesseminarium än ge nya impulser för globalhistoria.

Jag hade helt fel. För det första var det ingen jubileumstillställning utan 1968 användes som ett chiffer för den rad av protester som ägde rum under två decennier världen över. De flesta tänker på Frankrike, Tyskland och USA när de tänker på 1968, och de tänker på studenter. Även kulturrevolutionen i Kina och den kubanska revolutionen är händelser som många kopplar ihop med
denna våg av protester. Men protester ägde också rum iMyanmar under 70-talet, 1969 i Argentina och 1972 i Pakistan där industriarbetare ockuperade delar av Karachi.

Frågan är hur vi ska kunna förstå att det uppstår en våg av protester under mer än ett årtionde över hela världen? Och det är inte enbart frågan om studenter, det handlar också om protester bland arbetare och bönder. Är det en slump, en tillfällighet, hade tidsandan förändrats eller är det stora strukturella förändringar inom världsekonomin, eller kanske externa faktorer som kulturrevolutionen i Kina och den kubanska revolutionen som utlöser dessa protester eller har de olika rörelserna interagerat
med varandra? Det är klart att det inte bara är det ena eller det andra, men varken slumpen eller tidsandan som fungerar som en deus ex machina är särskilt tillfredställande förklaringar för en historiker. Att kunna diskutera förklaringar kräver givetvis en rad undersökningar från hela världen och de fick deltagarna i Linz.

Tredje världen

Viktigt för att kunna förstå är överföringar av konst, litteratur och teater: Marcuse och Fanon lästes i hela världen, liksomMaos lilla röda. Tredje världen har som paradigm närmast ersatts med globalisering idag, men var då ett centralt element i protesterna. Fanon är den första representanten från Tredje världen som använder sig av begreppet för att formulera en dekolonisering.

Flera av konferensbidragen visade att den nya radikala vänstern byggde sin ideologi på inspiration från Tredje världen som i själva verket var en transfer tillbaka från 30-talets Europa. En politisk kanon återupplivades i Tredje världen som i den Första världen inte längre var användbar. Maoismen och trotskismen kan här nämnas som två viktiga transfer som gjordes.

Den kubanska revolutionen är kanske ett av de bästa exemplen för denna typ av transfer mellan Europa och Latinamerika.
Men medan det långa 1968 snarare följdes av ett decennium präglat av en förnyad konservatism i Latinamerika så blev 1970-talets konsekvenser i Västeuropa snarare reformism. Även om de flesta bidragen visade att protesterna världen över använde sig av ett liknande vokabulär, så var deras grammatik kopplad till den historiskt specifika platsen. För även om till exempel de stora studentprotesterna i dåvarande Östpakistan, nuvarande Bangladesh, följde en västlig repertoar av protester
som byggde på ett utbyte av studenter och kopplingen till större västliga centra, så var de en central del i den nationella och nationalistiska befrielsekampen. Detta visar att globala fenomen också skapar nationalism och att dessa två utvecklingar inte står i motsats till varandra utan snarare är beroende av varandra.

Men det betyder också att vi inte kan vänta oss en liknande utgång när samma idéer och aktiviteter ger sig ut på en global resa och gjuts i olika nationella sammanhang.

Ny subkultur

1968 som en ungdomsrörelse som identifierade sig med en särskild ungdomskultur och mentalitet, måste också förstås mot bakgrunden av utvidgningen av högre utbildning som ökade globalt från 1,4 procent 1945 till 5,3 procent 1970 världen över.

Denna förändring ledde till en ny subkultur och uppkomsten av en särskilt ungdomskultur. Betydelsen av utbytesprogram för studenter över hela världenär en viktig förklaring för utbytena som gjorde 1968 till en global företeelse, även om östblocksländerna var inblandade enbart i undantagsfall som före detta Jugoslavien, Ungern och Tjeckoslovakien.

Den likartade protestrepertoaren kan därför förstås mot bakgrund av ett ökat globalt utbyte mellan ungdomar. Kvar står också att analysera vad dessa protestvågor har betytt för helt vanliga människor och inte bara eliten.

Under konferensen insåg jag också hur svårt det ändå är att skriva globalhistoria, att verkligen hitta representanter från hela världen och inte bara historiker från väst som skriver den globala Söderns historia. För trots alla goda ambitioner kom representanter från den globala Södern närmast från USA och representanterna från gamla öststaterna dominerade fortfarande i Linz.

SILKE NEUNSINGER

Innehåll

01 Ledare: Mot en global dialog – eller två decennier
av protester

02 Victor Lundberg: Minnet av Amalthea – 100 år
av ensamhet

ATT TÄNKA OM KLASS

09 Ulrika Holgersson: Hur ska vi förstå klass i historien
och idag?

17 Fredrik Nilsson: »Ett gigantiskt folkhälsoproblem?
»Medicinska föreställningar om klass och
vikt.

22 Orsi Husz: Klass, människovärde och pengar

32 Lars Edgren: Kyrkbänkar och begravningsplatser.
Att studera sociala hierarkier i 1700-taletsMalmö

SOLIDARITET MED SYDAFRIKA

40 Håkan Thörn: Över gränsen: anti-apartheid som
transnationell social rörelse

47 Tapio Bergholm: Norden och bojkotten av Sydafrika
i Finland

53 Ingvar Flink: Den anti-imperialistiska Afrika- rörelsens
arkiv

KOMMENTERAT

56 Hans Larsson: En tanke väckt av en ledare i
denna tidskrift – Lars Ilshammar: Svar till Hans
Larsson

RECENSIONER

58 Pernilla Jonsson: Arbetarklassens formering –
Ulrika Holgersson, Populärkulturen och klassamhället:
Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av
1900-talet.

59 Per Hammarström: Staten och invandrarna kring
förra sekelskiftet – Carl Henrik Carlsson,Medborgarskap
och diskriminering. Judar och andra invandrare
1860–1920

61 Mats Myrstener: Rockkulturens vardag – Björn
Horgby, Rock och uppror : amerikansk, brittisk och
svensk rockkultur 1955–1969

DOKUMENTET

64 Once upon a time in the West