Arbetarhistoria

Den biografiska vändningen

Häromdagen kom ett erbjudande om att prenumerera på Vi biografi, därtill var senaste numret av tidskriften Företagsminnen rubricerat »Att skriva biografier» och i våras släpptes megaprojektet Sveriges statsministrar under 100 år. I augusti tipsade både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter om de 62 personmuseer som finns i Sverige. Det är ett otroligt uppsving för historia som utgår ifrån individen och detta inte bara inom populärhistoria utan också inom forskningen. Historiska biografier når inte bara ut till en intresserad allmänhet om vi får tro bokutgivning och försäljningssiffror, utan verkar också vara en bra inkomstkälla för olika förlag.

Biografier skapar med sin tydliga kronologi en efterlängtad röd tråd somger historia sin legitimitet oavsett om det handlar omlevande eller döda människor. Biografier kan användas som ett lackmuspapper, som Sidsel Ericksen formulerade det en gång i tiden, somger utslag på frågor om den historiska kontexten. Eller så kan man ha en annan ingång med ambitionen att kunna förstå en individ bättre genom att se den i sin historiska kontext. Medan den första ingången handlar omen formav socialhistoria, dit många kollektivbiografier kan räknas som i först hand produceras av forskare och huvudsakligen i vetenskapligt syfte, så handlar den andra formen av biografi ofta om att förstå individens val och vänder sig till en bredare publik.

Frågan är givetvis vilka individer som väljs för att väcka allmänhetens intresse? Betraktat från ett folkbildningsperspektiv är de 22 statsministerbiografierna just genom sin form - tunna pocketböcker - en mycket tilltalande idé. Men projektet som helhet och kanske inte så mycket de enskilda bidragen har kritiserats som ett projekt om, av och för män och som en fortsättning av en traditionell kungahistoria för demokrater. Det är helt enkelt ett projekt om den politiska eliten.

Det kan lätt uppstå intrycket att biografier omen och samma person produceras på löpande band och det handlar ofta om personer som även en bredare allmänhet är rätt väl informerad om. Att man vill veta mycket om politikens elit är kanske inte så konstigt, det handlar om makt. Men det handlar också omatt det är personer somhar varitmåna om sitt eftermäle och som av det skälet har lämnat in ett visst material till arkiven. Sådant material lämnas sällan av helt vanliga människor och just av det skälet är biografin ingen bra genre för att förmedla historien om folkets vardag, för att inte tala om människor som får en underordnad position i samhället till en bredare publik. Det är heller inte alla delar av den samhälleliga elitens historia som syns i dessa biografier. Memoarer av eller biografier om fackliga ledare eller kvinnliga politiker hör till undantaget.

Det är inte meningen att förkasta biografier som en genre som förmedlar historia till en bredare publik, här finns det många goda sidor, men denna form av historieförmedling ska kompletteras med andra former av populärhistoria som också bör omfatta andra delar av samhället. Det krävs att det akademiska systemet accepterar förmedlingen av forskningsresultat till en bredare publik som en forskningsmerit. Då kanske glappet mellan historiebruk och forskning kan minska något. Det finns mycket att göra, lika bra att börja på en gång. i detta nummer av Arbetarhistoria skriver Gunnel Karlsson om villkoren för Ulla Lindström och Inga Thorsson och Renée Frangeur skriver om bilden av Kerstin Hesselgren. I dokumentet presenterar vi ett avsnitt ur målaren Arnold Palms memoarer som ursprungligen enbart skrevs för den egna familjen.

Innehåll

03 Ledare: Den biografiska vändningen

04 Dokumentet: På luffen efter jobb. Målaren Arnold Palm i 30-talsdepressionens Sverige

15 Renée Frangeur : Hur man skapar en kvinnlig politiker. Ur en kommande biografi om Kerstin Hesselgren

23 Gunnel Karlsson: »Politiska kvinnor» Anteckningar om Ulla Lindström och Inga Thorsson

30 Ulrika Eriksson: Eureka Stockade. Guldgrävarnas uppror som ledde till allmän rösträtt för australiensiska män

33 Elise van Nederveen Meerkerk: Att klä världen. Textilarbetare och globalisering 1650-2000. Erfarenheter och resultat av ett kollektivt forskningsprojekt

Nyheter från ARAB

48 Silke Neunsinger: WoW-Worlds of women på webben!
(Länk till Worlds of Women, på webbplatsen för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek)

49 Martin Grass: »Werte Genossin…» Brev från Clara Zetkin till den svenska arbetarrörelsen
(English version on Labour Movement Archives and Library’s website.)

61 Martin Grass: »Arkiv för miljoner.» John Takmans arkiv - en utmaning för arkivarien

Recensioner

69 Göran Salmonsson: Ambitiös femte volym av Metallhistoriken - Lars Berggren, Lars Ekdahl, Carina Gråbacke, Maths Isacson, Rolf Jansson, Jan Jörnmark, Bill Sund och Christer Thörnqvist, Det lyser en framtid. Svenska Metallindustriarbetareförbundet 1957-1981

71 Ulla Wikander: Kvinnoemancipation i världen - Karen Offen (red.), Globalizing feminisms, 1789-1945