Nr 165-166 (2018:1-2)

Arbetarhistoria nr 165-166

Tema

Hur forska kring informellt arbete?

Innehåll

LEDARE

04 Jonas Söderqvist & Fia Sundevall: Att tillgängliggöra forskning?

Tema: Hur forska kring informellt arbete?

06 Jonas Söderqvist : Informellt arbete - en introduktion till temat

17 Rana Behal : Det informella arbetets värld i Indien

39 Ilse van Liempt: Metodologiska och etiska dilemma i forskning om irreguljära migranter

46: Sam Scott: Exploatering av arbetare och arbetes skadeverkningar

56 Kostis Karpozilos: Socialhistoriska arkiv: Att kartlägga samtiden

60 Lars Berggren: Nya och breddande perspektiv på arbetarhistorisk forskning

62 FORSKNING PÅGÅR: Från rösträtt och dans till militärt arbete och SAF-politik: Tolv nya forskningsprojekt presenteras

72 Rudolf Meidner priset 2017 - För forskning i fackföreningsrörelsens historia tilldelas Nina Trige Andersen

73 Kjersti Bosdotter-priset för bästa artikel i Arbetarhistoria 2016 tilldelas Hannes Rolf

RECENSIONER
80 Jenny Jansson: Bland diplomater, journalister och äventyrare: Ögonvittnesskildringar av ryska revolutionen recension av Helen Rappaport, Caught in the Revolutuion, London 2016.

82 Mats Myrstener: Arbetarlitteraturen i internationellt perspektiv. recension av Working-class interature(s): historical and international perspectives. Edited by Magnus Nilsson and John Lennon. Stockholm University Press, 2017.

85 Jonas Söderqvist: Polyfon kakafoni om gästarbetare Recension av Deepak Unnikrishnan: Temporary People, Restless Books, New York, 2017.

87 Roger Jönsson, Hans Larsson & Mats Myrstener: Boktips från biblioteket

93 Magnus Åhrgren: Nytillskott i arkivet 2017: Hermansson och Sandel, kurser och sexualpolitik

97 BILDKÄLLOR i detta nummer

98 MEDVERKANDE i detta nummer

99 Ur Samlingarna

LEDARE - Att tillgängliggöra forskning?

Arbetarrörelsens bibliotek grundades 1902, arkivet anslöt ett par år senare. Institutionen är grundad i en bildningstradition, ur den unga arbetarrörelsens behov av en central organisation för att samla in och bevaka både den politiska utvecklingen och samhällsdebatten. Inte bara i Sverige utan i hela världen. De tidiga rörelseintellektuella kom dels från akademin, dels från arbetslivet. Biblioteket och arkivet blev ett viktigt verktyg i deras arbete med att bygga upp rörelsen, även ideologiskt och intellektuellt. En resurs i bildningen av arbetarklassen och en struktur som byggdes upp parallellt med den borgerliga världens stängda elituniversitet, som en intellektuell motmakt. Numera flyter världarna ihop.

Universiteten och högskolorna förknippas i dag främst med två verksamheter: forskning och utbildning. Utöver dessa huvuduppgifter finns en tredje, som populärt kallas för just »den tredje uppgiften». I högskolelagen formuleras uppgiften som att »samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta». Det kan handla om att till exempel ge intervjuer, föreläsa för och diskutera med myndigheter och föreningar, skriva debattartiklar, driva en vetenskaplig podd eller publicera sig i populärvetenskapliga tidskrifter. Detta är viktigt eftersom det medger en demokratisering av forskningen.

Men på senare år har vi kunnat skönja en ökande kommersialisering och marknadsanpassning av tredje uppgiften. I till exempel regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan, som antogs 2017, betonas samverkan med företag i första hand. Ledordet är innovation, alltså att forskningsresultat ska kunna omsättas i varor och tjänster i samverkan med näringslivet. Det är följaktligen också främst de tekniska och naturvetenskapliga områdena som intresserar regeringen.

I kontrast mot detta står institutioner som Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, som fungerar som en plats där forskning och folkrörelser kan mötas, och kunskapsutbyte ske, utan krav på resultat i form av patent och innovationer. I detta har Arbetarhistoria en viktig roll. Tidskriften riktar sig till forskarvärlden, rörelsen och en historieintresserad allmänhet. Den utgör ett forum för möten mellan internationell och nationell forskning i arbetarhistoria, samt publicerar minnesmaterial från arbetarrörelsens medlemmar, liksom introduktioner till vårt arkivbestånd och ny litteratur på forskningsområdet.

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek stimulerar och bedriver forskning genom att delta i och driva egna forskningsprojekt och samarbeten. Detta arbete, som går tillbaka till 1980-talet när forskningsrådet bildades, en forskningssekreterare anställdes och seminarier och konferenser började arrangeras regelbundet, är en lika självklar del av verksamheten som biblioteket och arkivet. Ett exempel är den internationella konferensen Longterm perspectives on homebased work som arrangeras i maj, tillsammans med det fackliga nätverket Women in Informal Employment: Globalizing and Organizing, WIEGO, forskningsinstitutet Centre for Women’s Development Studies i New Delhi och Lunds universitet.

Ett annat är forskningsprojektet Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, som presenteras i detta nummer av tidningen. Här ska en forskargrupp, från fyra lärosäten vända ut och in på frågor om rösträttsbegränsningar efter införandet av allmän rösträtt. Ett tredje exempel är 100% kamp, som omfattar en större utställning på Historiska museet i Stockholm under 2018, och publikationer med texter av forskare och aktivister.

Även texterna i detta nummers tema är resultatet av vår internationella samverkan med forskare och fackföreningsrörelsen. Kort sagt: samverkan är vad som driver Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Samverkan med arbetarrörelsens medlemmar och med forskarsamhället, såväl inhemskt som internationellt.
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek upprätthåller därmed bildningstraditionen och producerar ny kunskap, samtidigt som institutionen samlar in och bevarar för framtiden. Vare sig det är valår eller ej.

JONAS SÖDERQVIST & FIA SUNDEVALL