Senaste numret:

Arbetarhistoria nr 161-162

Tema

Tema: Arbetaridrott

Innehåll

LEDARE

04: Malin Nilsson och Viktor Nilsson-Örtman: Avgå alla!

Tema: Arbetaridrott

06 Jens Ljunggren: Historisk forskning om arbetaridrott: En inledning

10 Emma Pihl Skoog: Den fulländade kroppen - om synen på kropparbete i kraftsport

19 Leif Yttergren och Hans Bolling: Pionjärer, klass och idrott. Kvinnorna i den svenska OS-gruppen 1912

28 Björn Horgby och Christer Ericsson: Demokratin som praktik i fackförenings- och idrottsrörelsen

38 Bill Sund: Idrott, arbete och professionalism i svensk idrott under 1900-talet

45 Johnny Wijk: Arbetarrörelsens kritik mot tävlingsidrotten - ideologi, politik och klass runt idrottandet

55 Karin Hallberg och Gunilla Blomqvist: Från bösiga knegare till goa gubbar - men var är tjejerna? Om män och maskulinitet i Göteborgs hamn

LÄSTIPS FRÅN BIBLIOTEKET

64 Hans Larsson : Lästips

86 RUDOLF MEIDNER-PRISET 2016 tilldelas Matias Kaihovirta

86 KJERSTI BOSDOTTER-PRISET 2016 tilldelas Henrik Saxenius

87 RUDOLF MEIDNER-PRISET för forskning i fackföreningsrörelsens historia, 2017

88 BILDKÄLLOR i detta nummer

89 MEDVERKANDE i detta nummer

DOKUMENTET

90 Lars Gogman: Tio dagar som skakade Stockholm

Omslagsbild: Valaffisch från Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund 1948.

LEDARE

Avgå alla!

Alla som följt ett lag i motgång de senaste åren känner igen banderollen »Avgå alla!». Priserna har gått upp, en populär spelare bytts bort, eller så har resultaten på plan varit för dåliga — någon måste hållas ansvarig. Flera texter i det här numret skildrar och diskuterar vad som händer när avståndet mellan ledning och supportrar växer. Tillsammans visar de också tydligt hur idrotten speglar samhället. Dessa speglingar kan vi även se i två av det senaste årets största händelser.

Ta till exempel England, med Brexit och supporterprotester i engelsk proffsfotboll. På många arenor i England har ståplatsläktarna byggts bort för att, som det heter, stävja läktarvåldet. Kvar finns bara dyra sittplatsbiljetter. Samma grupp som därigenom i stor utsträckning blivit utestängd från fotbollsarenorna, vita manliga arbetare, har
samtidigt drabbats av omvandlingen av den brittiska ekonomin. Från att ha haft ett hårt men stabilt jobb med en lön som räckt till att försörja en familj och gå på fotboll på söndagarna, har man fått se sin materiella grund försvinna, sin ställning i samhället försvagas, och sin plats på läktaren rivas. Supportrarnas banderoller och tysta protester på läktarna kan därför ses som ett uttryck för en önskan att styra tillbaka mot en tid då man hade en självklar plats på läktarna. På samma sätt blir Brexit ett uttryck för en önskan att återvända till en tid då man hade en självklar plats i samhället. Svaret blir, avgå Cameron, avgå EU, avgå alla.

Ett annat exempel ser vi i USA, där Donald Trump valts till president samtidigt som fotbollslag i den amerikanska ligan NFL flyttats till mer lukrativa marknader. Bara i år har två lag lämnat sina tidigare städer och flyttat till Los Angeles: Chargers från San Diego och Rams från St. Louis. Ett tredje lag, Raiders från Oakland, har ansökt om att få flytta till Las Vegas. Besluten att flytta lagen är helt baserade på vinstoptimering. Man vill flytta till större marknader med större potentiell vinst från biljettförsäljning, medierättigheter och sponsorer.

Därför får till exempel St Louis i mellanvästerns rostbälte se inte bara sina industrijobb försvinna, utan även sitt fotbollslag flytta till den livligare tjänsteekonomin i Los Angeles. Precis som i det engelska exemplet finns inte så mycket för fansen i St. Louis att göra. Rams ägs av multimiljardären Stan Kroenke. Kvar i St. Louis lämnar han en gigantisk öde fotbollsstadion, till stor del finansierad med skattepengar. Intressant i sammanhanget är att Green Bay Packers, från Green Bay i Wisconsin, inte flyttar, trots att laget agerar på den i särklass minsta marknaden i ligan. En förklaring kan vara att det är det enda laget inom amerikansk professionell sport som helt ägs av medlemmarna. Men trots att Packers stannar flyttar jobben även från Wisconsin, och även där röstade man för Trump. Trump som lovat att öppna fabrikerna igen, att föra tillbaka just deras jobb. Svaret blir igen, avgå Washington, avgå alla.

I dessa exempel återfinner vi en grupp som inte längre känner sig önskad inom organisationen eller samhället. Som upplever att deras röst inte räknas eller hörs, att deras makt att åstadkomma förändring har tagits ifrån dem. Till följd väljer de att ta till de mest drastiska åtgärderna de kan med de medel som står till buds: genom att stå tysta på läktaren, hissa en banderoll och kräva någons avgång, rösta för att lämna unionen, eller rösta på den person som lovar att rensa ut bland den politiska eliten och vrida klockan tillbaka.

Malin Nilsson & Viktor Nilsson-Örtman