Senaste numret:

Arbetarhistoria nr 151

Tema

Hur står det till med demokratin supervalåret?

LEDARE - Hur står det till med demokratin supervalåret?

2014 är utnämnt till ett supervalår, eftersom vi har val till europaparlamentet samma år som våra nationella val. Detta stämmer till eftertanke. Det parlamentariska valet är själva kärnan i vår demokrati, ett medel för medborgarna att påverka hur landet styrs. Valdeltagandet kan därför ses som ett av tecknen på hur väl demokratin fungerar. Men demokratin handlar om mer än rösträtt. Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter, om vår yttrandefrihet, vår tryckfrihet och vår mötesfrihet, rättigheter vi idag tar för givna. Det är lätt att glömma kampen våra tidigare generationer fört för dessa rättigheter.

Vi får inte glömma alla dessa män och kvinnor som vågade sätta sig upp emot dåvarande regim, som vågade kräva rättigheter för vanliga arbetare, för kvinnor, för outbildade och obemedlade. Reformen som kom med tvåkammarriksdagen 1866 innebar inte någon större vidgning av demokratin, men efter två årtionden hade det politiska medvetandet vaknat hos det svenska folket, som insåg hur få det var som egentligen var en del av det parlamentariska systemet.

Socialdemokraterna hörde till dem som ville reformera samhället med demokratiska medel, och som tillsammans med liberalerna hade allmän och lika rösträtt som mål. De konservativa i första kammaren gjorde sitt bästa för att stå emot, men folket och tiden var emot dem, och till sist lyckades demokratins förkämpar med sin kamp och vi fick en allmän och lika rösträtt. Kampen var lång och många var de som förde den, många kvinnor och många män debatterade och drev kampanjerna, utnyttjade möjligheten tryckfriheten och mötesfriheten gav.

Mötesfriheten gav även rätten att demonstrera, vilket arbetarna i världen och i Sverige gjort den 1 maj sedan 1890. Kampen för en lagstadgad åttatimmarsarbetsdag, som de första demonstrationerna handlade om, är ett utmärkt exempel på den politiska kamp som förts i arbetarnas demonstrationståg likaväl som i debatter i riksdagens kammare.

Arbetarrörelsen vann politiska framgångar som vi tar för givna idag. Det är lätt att glömma att våra rättigheter inte är självklara, att det förtryck som råder i andra delar av världen även kunnat råda i Sverige om inte folket protesterat och krävt de demokratiska rättigheter vi har idag.

Som nämnts ovan är kärnan i den parlamentariska demokratin, de allmänna valen. Det är den rättigheten våra förkämpar gav oss. Det tog tid innan den verkligen utnyttjades. 1921, första gången alla myndiga kvinnor och män fick rösta, utnyttjades det av 54 procent. Det ökade sedan så sakteliga, för att 1960 nå 86 procent. Efter det har valdeltagandet inte varit under 80 procent, men 2010 var det 85, långt från rekordvalet 1976 då valdeltagandet var 92 procent. Alla politiskt medvetna önskar att de så kallade soffliggarna ska ta sig till valurnorna. Det gäller även EU-valet, där valdeltagandet ligger på helt andra nivåer, nu 2014 ökat från 44 procent till 49. I tider när vi har antidemokratiska rörelser är det viktigare än någonsin att stå upp för demokrati och allas lika värde, allas lika rättigheter.

Yttrandefriheten gäller även de antidemokratiska, även om de balanserar på gränsen till vad lagen tillåter. Vi måste bemöta dem med våra demokratiska rättigheter, med att rösta, med att ta debatten och med att demonstrera för det som är viktigt. Vi måste utnyttja demokratin för att den inte ska förlora sitt värde, för att inte kampen våra föregångare förde ska ha varit förgäves. Detta vill jag att vi kommer ihåg detta supervalår.

Nina Sjöberg

Innehåll

03 LEDARE - Hur står det till med demokratin supervalåret?

04 Tobias Karlsson: Kvinnorna i kampen för föreningsrätten: 1896 års kraftmätning i tobaksindustrin

12 Anders Gustafson: Från Lenins valda verk till Motståndets estetik: Bokförlaget Arbetarkultur 1930–1990

17 Hans Larsson: Kärlek och kommunism: Något om Asja Lácis och Walter Benjamin

28 Arne Högström: Robert Myrdal och folkbildningen

DOKUMENT

34 När brigaden byggde järnväg i Jugoslavien

39 Lars Gogman: Kampen mot titofascismen

NYHETER FRÅN ARAB

46 Catalina Benavente: En plåtlåda med fotografier från Vietnam, Elektrobyrån i Norrtäljes fackklubb och en hundra år gammal kärlekshistoria – ARAB:s accessioner under 2013

49 Bildkällor Arbetarhistoria 2014:3

NY LITTERATUR

50 Hans Larsson: Lästips

DOKUMENT

74 Flygblad från Pariskommunen